stalkeranna

Det här med livet är inte enkelt, eller kanske är det så att det verkar så mycket enklare för alla andra?
Lättare för hon och för han och de som bor ihop i en tjusig lägenhet och har en balkong med blommor på där de äter frukost.

Sanningen är att blommorna på deras balkong behöver också vattnas och det flyger getingar även runt deras marmelad. Sanningen är att hon kommer hem till en tom lägenhet och önskar att det fanns någon hon kunde ringa och sanningen är att killen med porchen inte trivs på sitt jobb fast att alla tror han är värsta direktören.
 
För sådant är livet.

På tv är allt enkelt, där vaknar de nysminkade med frisyren på rätt håll och de behöver inte tala om var de ska träffas eller vilken tid när de ska äta lunch, inte säger de hejdå heller. I verkligheten är man för trött för att ducha och man äter sin medhavda macka till lunch och man är för trött för att ringa någon över huvudtaget. På tv kan man ligga i badet och dricka champange och äta vindruvor och lyssna på musik och läsa bok. I verkligehten tappar man boken, häller ut champangen ( om man hade haft råd att köpa någon, snarare ICA:s alkoholfria cider ) och halkar obörnhörligen ner i vattnet.

För sådant är livet.
 
På tv får de alltid varandra på slutet fast att det verkar omöjligt, de övervinner alla hinder och lever lyckliga i alla sina dagar. I verkligheten skiljs de vid första grälet och dras isär av sin omgivning och tror resten av livet att den kärleken var den rätta. På tv hittar de kärleken på de mest otroliga ställen, där finns kärleken hos grannen eller hos tönten som skolans populäraste kille/tjej faller för. Och nörden blir lycklig och den populära blir lycklig och deras vänner har svårt att förstå men de bryr sig inte och allt blir så bra. I verkligheten kan man inte lägga sin lycka i någon annans händer, i verkligheten måste man finna lyckan inom sig själv.

För sånt är livet.

För det här med livet är inte enkelt, eller är det kanske så att vi gör det mer komplicerat än vad det är? Kanske är livet egentligen så enkelt att vi måste göra det komplicerat för att på så sätt ge det en mening?

Vi måste skapa våra egna liv som fungerar för just oss! Livet blir inte lättare för att man blickar på det alla andra har, livet blir inte lättare för att man tar in en annan person i sitt liv eller för att man har så många bekanta att man knappt kan deras namn. Därmed inte sagt att ensam är stark. Ensam är ensam och det krävs mod att våga be någon finnas där för en.

Det gäller att hitta sin egen mening med livet, hitta det som ger kicken som får en att må bra.


Man kan inte få tillbaka det som fanns en gång, man kan inte göra om det som redan varit, människor förändras, både vi och de som finns runt oss. Det som har varit har varit

Kanske är meningen med livet; sova äta arbeta men det är kanske inte så illa? Jämfört med människor i tidigare generationer så slipper vi alla fall samma slit, tvätta kläder för hand, gå upp med solen och lägga oss för att sova när den går ner, vi har en större värld än socknen där vi bor och vi har kexchoklad.